toveinmotion

"It was as if her life had been taken away from her.

But still, after all this deliberate self-disgust, she started trying to fight for her way back to life again."

Då var trailern här, New Moon. Jag ska se den, självklart :)

Movie Trailers - Movies Blog

HAHA ;D

Det blir så vemodigt varje gång skolan ska börja efter sommaren. 

Precis som det känns vemodigt när den slutar före sommarlovet.

Man blir påmind om hur jävla länge man egentligen har gått i samma klass, och hur mycket som har hänt.

Det är rätt sjukt. Det var ju inte längesedan vi kom första skoldagen, sådär nervöst förväntansfulla..? Korta var vi också...

Jag blir så förvirrad ibland. Förvirrad är fel ord... Bara lite. Eh. Ställd. Människor som betydde mycket för inte alls längesedan, känns plötsligt lite avlägsna. De som man har pratat en hel del med, men ändå inte varit nära vän med. Dom försvinner bara. *p0ofF* Gone, just like that.

Man vet inte vad som väntar nu. Förjävla svårt att förutse vad som kommer hända. Vad får man för kompisar? Gjorde man rätt val av linje? Orkar man med läxorna ytterligare tre år!??!?? 

Jag vill lära mig att koda. Så att jag slipper den här hemska designen, totalt intetsägande är den! Men för att lära mig koda måste jag plugga in massor av... tja... bokstäver och tecken. Och förstå uppbyggnaden av en webbsida. Jag har kunnat grunderna utan att veta om det. :O Men... ah. Det finns "ganska" mycket kvar att lära sig, milt sagt.

     

     Jag vill lära mig koda SOM EN KUNG, somsagt. Ehrm.

    

Jag orkade inte sitta kvar, så jag stack till datorn. :)

ÅNGEST!

Ojoj, det känns verkligen som att skolan börjar närma sig! Mamma börjar jobba imorgon igen, och jag avundas henne INTE. Bara in i vardagsrutinerna igen.

För mig blir det i och för sig annorlunda vardagsrutiner. Ny skola, nya kompisar. Nästan som att byta liv. x) Förjävla skönt, måste jag säga. Är trött på Fristadskolan nu... Sista året blir lite... Nä, jag vet inte. Men man känner sig för stor för att gå där. Inget händer. Livlöst, typ? Men klassen kommer jag sakna. :-) 9A är bra, tralala.

Nää, högstadieåren har inte varit någon höjdare för min del. Vissa saker har varit förjävliga :( ..  BUT; annat har varit sjuuukt bra<3 :D Wooho!

Blåbären ska snart frysas ner i alla fall. Måste nog rensas först, haha! :) Får se om jag "får lust" senare. Nu blir det datorn en stund till. Kanske hälsar på teven också, då blir den väl glad.

Ha det jättebra :D<3

Tove

Kan du göra mig en tjänst? :-) (a)

:) Lite mycket begärt kanske.

Om ungefär en vecka ska jag ner mot Varberg. Träningsläger där då. Hihi, skoj som faan.

Jag vill hinna göra lite mer roliga saker innan sommarlovet är slut... :O =) Hinns nog med, men det är ju mindre än halva lovet kvar nu; 3 och en halv vecka. :-)

See yaah,

love

Toooovää

Tror det handlar om något mer psykologiskt än så. Tänkte på alla JÄLVA ideal som finns. Självklart både för tjejer och killar. Kroppsideal, alltså. VEM I HEEEEEEEEEELLLLLLLVETEEEEE VAR DET SOM KOM PÅ ATT TA IN MODELLER MED SIZE FUCKING  ZEROOOOO IN I MODEBRANSCHEN?!?!? :@ JÄVLA IDIOOOOTER!!! :@ :@ :@

Okej, alla vet att just modeller ofta inte ÄR hälsosamt smala.

Att de äter för dåligt, mår piss av mycket press och dessutom är stressade av allt arbete. 

Men när media går ut med bilder på pinnsmala människor (ett kroppsideal man bara kan uppnå om man aldrig får njuta av mat, alternativt att träna extremt mycket) som ser hur jävla lyckliga ut som helst, KLART DET PÅVERKAR FOLK!

Måste ju påverka tonåringar allra mest.  På internet finns det gott om självförtroendesänkande artiklar, bilder m.m., alltså de som handlar om kroppsideal. Och vilka är det som sitter mycket vid datorn? VI !!!!! Helvete. Vi är fan inte gjorda för att behöva ta in och prackas på så jävla mycket skit, vi har tillräckligt med problem ändå.

När människor nu har den där pressen på sig, så känner de att det är extremt viktigt att BARA visa sina bästa sidor utseendemässigt (vem vill inte?), och strävar såklart efter idealen som alla andra. På internet lägger de inte ut annat än de bilderna på sig själva som kommer så nära kroppsidealet som möjligt. Okej. Who doesn't?

MEN VAFAAAAAAAN? 

Det gör ju saken ÄNNU VÄRRE! :@ När folk ser att alla andra kommer närmare det sjuka "idealet", så vill de självklart också komma närmare, och pressen blir ju BARA STÖRRE OCH STÖRRE FÖRFAAAN......!!!!! INGEN kan ju hjälpa hur de ser ut; vad det än gäller på kroppen?!?!? Armar, ben, mage, axlar, bröst, händer, mun........ whatever.

SLUTSATS:

När jorden är översvämmad, så går alla människor runt på jorden som olyckliga stickor. Och mina förrymda småpengar har blivit onda och sätter därför in dödsstöten på alla stackars skelett; attackerar dem.

Jag lovar. -.-

Jag hatar världen. Jävla kroppsideal.

Finns ju så mycket annat att vara glad över. 

 Som att jag ska träffa Lina senare idag. :) Vi ska nog bara ta det lugnt och kolla på film. Hon ville inte in på torsdagskvällen i Borås, inte jag heller, tror jag. Verkar mysigare att stanna hemma, i skydd från regnet.

Sedan kan jag vara väldigt glad över att jag nyss åt glass med hallon, som är så jävla enkelt och så jävla gott.

Och för att jag var på Liseberg i tisdags, med massa trevliga människor! 

Jag vill inte verka tråkig och negativ. Men jag tycker nog att jag är rätt otacksam jag är hela tiden. Blir aldrig nöjd, typ. Alltid är det något som är fel. Har väl alltid haft höga krav på mig själv (hehe, som liten på dagis ville jag organisera mina ihopknycklade silkespappersbollar i färgordning innan jag klistrade dem på pappret, medan alla andra barn slumpvis knycklade ihop pappret och limmade fast, om vartannat...). Kan säkert vara en bra egenskap i många lägen, så vida det inte går till överdrift. Vad säger ni? :O

Det gör det ibland. Går till överdrift, menar jag. Har jag höga krav på mig själv så har jag ju det på andra också. Vet inte om det kan stämma, men det låter väl rätt rimligt, tror jag... Sedan tänker jag så mycket också. Omedvetet. Det tycker jag är bra, i och för sig. Man blir klokare av det. Låter så jävla präktigt. Men tillsammans med de höga kraven kan det bli rätt så... jobbigt.

Shit, vad djupt allt blev. Har inte en aning om hur det kan bli bättre heller. Hm. Jag borde ändra på mina tankar, :) Trivas med att vara JAG :D Tiiiep älska att vara jag. Vore mycket bättre. BBBBUUUHUUUHUHU vad händer med mej? Kris. Det var ännu ett långt inlägg. 

Ni får stå ut, helt enkelt.

... Tove har gjort det. Oh my gooood. Ett för långt blogginlägg. Hehe, bra start. :)

Rianne, 21 år, lyxvilla i Los Angeles. Motto: fixa snorrik farsa - sen löser sig allt. Wohoooo ^^,