Slutet på sommaren
VEMOD?
Det blir så vemodigt varje gång skolan ska börja efter sommaren.
Precis som det känns vemodigt när den slutar före sommarlovet.
Man blir påmind om hur jävla länge man egentligen har gått i samma klass, och hur mycket som har hänt.
Det är rätt sjukt. Det var ju inte längesedan vi kom första skoldagen, sådär nervöst förväntansfulla..? Korta var vi också...
MÄNNISKOR SOM... FÖRSVINNER?
Jag blir så förvirrad ibland. Förvirrad är fel ord... Bara lite. Eh. Ställd. Människor som betydde mycket för inte alls längesedan, känns plötsligt lite avlägsna. De som man har pratat en hel del med, men ändå inte varit nära vän med. Dom försvinner bara. *p0ofF* Gone, just like that.
OMEDVETANDET
Man vet inte vad som väntar nu. Förjävla svårt att förutse vad som kommer hända. Vad får man för kompisar? Gjorde man rätt val av linje? Orkar man med läxorna ytterligare tre år!??!??
Här får ni en bild på en jordgubbe. Så kanske vi kan hålla kvar sommaren lite till.
I tankarna i alla fall.
Kommentarer
Postat av: Anja
Svar:
Haha, men det blev ju bra att göra hemma med! ;)
Postat av: Em.
Åh, jag blir så oerhört glad. Det värmer lika mycket varje gång jag får höra att jag är klok. Det tycker jag är den finaste komplimang man kan få.
Jag kan förstå att många gillade Obstinate mer. Det är ett sätt att ta sig ifrån den här världen vi lever i för ett litet tag, och det var just därför jag skapade den bloggen. För just då behövde jag fly. Men nu är jag trött på att just fly, och därför växte den nya bloggen fram. Den är mer verklighetsbaserad på något vis. Och mycket mera jag. Jag är inte alls så gullig i verkligheten.
Kärlek
Trackback
